Välkommen

Fint att just du har hittat till min blogg – ”Livskraften” och mitt livs första blogginlägg.

I april 2022 förlorade jag min man efter 6 års kamp mot cancer, år som innebar många utmaningar, men även många fina stunder med glädje och skratt.

Min man var en inspirationskälla till många, så levnadsglad och såg alla tuffa utmaningar som en tävling han skulle vinna. För även om han var riktigt sjuk, så var hans inställning till livet hälsosammare än någon annan jag hittills stött på. Inom honom fanns det alltid ett hopp om att han skulle besegra sin cancer.

Jag kan ärligt säga att förlora sin älskade livskamrat och bästa vän, en person som man bara vill få bli gammal och skapa massa fantastiska minnen tillsammans med är som en del av en själv dör.

Sen känslan av att ens barn förlorat en förälder som förväntas finnas där och leda dom framåt i livet gör rent ut sagt fördjävligt ont i själen och att själv orka hantera sin djupa sorg och saknad, men samtidigt försöka finnas där för ens barn är utmanande.

Jag lovade min man att dela hans cancerresa, då han ville fortsätta inspirera och på sitt sätt fortsätta kampen mot cancern även efter sin bortgång. Medan jag skrev och formade hans berättelse, så väcktes andra tankar och minnen djupt inom mig. Tankar och känslor som under många års tid tryckts ned och inte fått komma till ytan.

Jag har alltid varit en högpresterande, omhändertagande person och företagsledare, varit den duktiga flickan som inte ville misslyckas, hamnade i en destruktiv relation som ledde till ett alkoholmissbruk och självmordstankar och efter väldigt många år med psykisk nedbrytning så kom total kraschen 2016 med en långtidssjukskrivning som följd.

Insikten över hur mycket som legat begravt, fick mig att fortsätta skriva om min resa för att försöka organisera den enorma känslostormen som nu efter alla år väntade på att få komma upp till ytan.
Jag vill dela med mig av mina livserfarenheter, hur man möter sitt sanna jag, hur det är att vara närstående till en som lever med en dödlig sjukdom och att möta döden samt dela min mans kämparvilja mot cancern. Hur viktigt det är att våga möta alla sina känslor och hur det påverkar mig under resans gång. Min mans envishet och kraft att vilja leva är det som ger mig livskraft att ta mig vidare i livet, även om sorgen och saknaden alltid kommer finnas där.

Den här bloggen är tänkt att väcka upp tankar och känslor, men framför allt ge inspiration till livet.
Så jag hoppas verkligen att just du vill följa min och min mans livsresa och berätta gärna för folk i din omgivning om denna blogg, så fler förhoppningsvis kan bli inspirerade och må bättre.

För kan jag komma tillbaka till livet….så kan du!!

Idag är det årsdagen då Jim lämnade oss och därför har jag valt att dela med mig om hans sista tid i livet ”Dödskampen” som jag vet att han vill att jag ska berätta om, en känslomässig historia om hans kamp att vilja leva vidare. Vill förvarna om ett långt inlägg, så luta dig tillbaka och ta in det som skrivs.

Vi tänder även extra många ljus för Jim och skänk han all kärlek. Jag hoppas att ni läser inlägget och dela gärna med dig av dina känslor.

All kärlek till er!